Det rättighetsbaserade arbetssättet

En siluett av en människa som symboliserar rättighetsinnehavaren.

Vad är ett rättighetsbaserat arbetssätt?

Det är ett förhållningssätt som ställer människan och de mänskliga rättigheterna i främsta rummet.

Att arbeta med ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär både utmaningar och möjligheter för offentlig verksamhet. Det är en utmaning eftersom de mänskliga rättigheterna ställer krav som den offentliga sektorn har ett ansvar för att uppfylla, nämligen att motverka och förebygga ojämlikhet i samhället.

Men de mänskliga rättigheterna kan också användas som mål för mycket av den offentliga verksamheten, och genom att kontinuerligt undersöka människors livsvillkor kan man mäta hur arbetet går.

Människorna som bor i landet, regionen, kommunen är rättighetsinnehavare. Den offentliga sektorn är ansvarsbärare. Det är staten som har det yttersta ansvaret för de mänskliga rättigheterna. Det kan du läsa mer om i de tre grundprinciperna nedan.

Tre grundprinciper

Det rättighetsbaserade arbetssättet utgår från tre grundprinciper.

  • Principen om MR-samband. Det kan finnas kopplingar mellan å ena sidan ett ansvarsområde, en verksamhet eller ett enskilt ärende och å andra sidan mänskliga rättigheter.
  • Principen om rättighetsinnehavarens anspråk. Alla enskilda personer, och grupper, som påverkas av ovan nämnda verksamhet har ett anspråk på att deras rättigheter tillgodoses utan diskriminering.
  • Principen om myndigheten som ansvarsbärare. Myndigheten (vilket kan innebära regeringen, en statlig myndighet, en region eller kommun, och så vidare) har ett ansvar för att avhjälpa och förebygga ojämlikheter mellan personer och grupper.

Att tillämpa det rättighetsbaserade arbetssättet

Hur gör man då för att använda sig av ett rättighetsbaserat arbetssätt? I grunden handlar det om att ställa sig tre frågor.

  • Vilka mänskliga rättigheter är kopplade till ansvarsområdet, verksamheten eller ärendet? (Principen om MR-samband)
  • Får de människor som berörs av verksamheten sina rättigheter tillgodosedda fullt ut? (Principen om rättighetsinnehavarens anspråk)
  • Om det krävs förbättringar, vad kan jag göra och hur ska jag genomföra dem i mitt arbete? (Principen om myndigheten som ansvarsbärare)

Det här innebär att den enskilda tjänstepersonen ibland måste prioritera mellan olika rättigheter utifrån det handlingsutrymme som finns och vad som är viktigast att uppfylla först. Det innebär dock inte att man kan strunta i vissa rättigheter.

För att lära dig mer om det rättighetsbaserade arbetssättet kan du ladda ner metodstödet.

Ladda ner Metodstöd för ett rättighetsbaserat arbetssätt