Begreppet människorättsprofession lanserades av forskaren Christina Johnsson vid Malmö universitet i samarbete med länsstyrelsernas MR-uppdrag, och beskrivs närmare i rapporten Människorättsprofessionen – en ny preprofession på framväxt (2022).
Vad innebär det att arbeta med mänskliga rättigheter?
Länsstyrelsernas MR-uppdrag arbetade under 2018 fram riktlinjer för arbetet med mänskliga rättigheter i länsstyrelsernas verksamhet. Riktlinjerna sammanfattar viktiga regler och ansvarsområden på länsstyrelserna men kan också beröra kommuner, regioner och andra aktörer som länsstyrelserna samverkar med. Både de generella riktlinjerna och till viss del de särskilda riktlinjerna kan med fördel användas av andra verksamheter än länsstyrelserna.
1. Generella riktlinjer
Det offentliga uppdraget
Att respektera, skydda och fullborda de mänskliga rättigheterna är ett grundläggande och sektors-överskridande uppdrag som alla offentligt anställda kommer i kontakt med. Det yttrar sig i olika obligatoriska hänsynstaganden för enskilda och grupper av invånare som nyttjar eller påverkas av myndighetens verksamhet.
Att framställa ett samhälle eller verksamhetsområde som fritt från utmaningar för de mänskliga rättigheterna är vare sig konstruktivt eller trovärdigt. Å andra sidan kan inte enskilda eller grupper av invånare lastas för kvarvarande brister eller problem. Det primära ansvaret ligger hos den offentliga makten.
Service och bemötande
I alla kontakter med enskilda och allmänheten ska offentligt anställda undvika att utsätta invånare för diskriminering. Oavsett kön, ålder, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person ges invånaren ett likvärdigt och respektfullt bemötande.
Att inte diskriminera innebär också att service och tjänster tillgängliggörs från ett funktionshinderperspektiv. Avseende offentliga inrättningar och miljöer eftersträvas i första hand universell utformning, i andra hand anpassning och i tredje hand individuell assistans.
I län och kommuner som ingår i ett förvaltningsområde tillgodoses språk- och informationsrättigheter för nationella minoriteter, inklusive under handläggning av enskilda ärenden.
Andra språkbehov tillgodoses alltid efter bästa förmåga, vilket kan betyda anpassning från barnets perspektiv eller anlitande av tolk i invånarens hemspråk.
Information och kommunikation
Att respektera rätten till information innebär bland annat att tillhandahålla relevanta och tidsenliga uppdateringar på den offentliga hemsidan eller motsvarande. Detta gäller särskilt information som angår det faktiska utbudet av service, tjänster och skyddsmedel.
Som grund för uttalanden, rapporter och andra informationsinsatser om invånarnas levnadsvillkor används objektiva och sakliga faktaunderlag. Generaliserande eller stigmatiserande framställningar om enskilda och grupper av invånare, till exempel romer, får inte ske.
Viktiga högtids- och minnesdagar med anknytning till de mänskliga rättigheterna och nationella minoriteter uppmärksammas i möjligaste mån, till exempel genom upplysande notiser på hemsidan, lämplig flaggning eller att representanter från myndigheten deltar i lokala ceremonier.
Enskilda ärenden och beslut
Beslut som berör enskildas rättigheter fattas med hänsyn till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (EKMR), FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och andra konventioner som aktualiserats med stöd av en fördragskonform tolkning av tillämplig lag.
Hantering av persondata sker med respekt för rätten till personlig integritet och reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det lagras heller inga känsliga persondata, särskilt inte om invånares etnicitet, religion, politiska uppfattning, gener eller biometriska identitet.
Arbetsplatsen
Arbetsplatsen, inklusive rekryteringsprocesser och lönesättning, är fri från diskriminering. Lönekartläggning genomförs och aktiva åtgärder vidtas och dokumenteras enligt lagstadgade intervall.
Vid utlysning av nya tjänster bör kvalifikationskraven avseende utbildningsnivå och språkkunskaper alltid motiveras särskilt.
Ledningen respekterar visselblåsare, liksom medarbetarnas rätt till meddelarfrihet, utan repressalier.
Upphandling
Under upphandling av tjänster och varor från privata aktörer bör leverantörens förmåga att tillmötesgå sociala krav beaktas som ett primärt intresse.
2. Särskilda riktlinjer
Rättighetsbaserat utvecklingsarbete
Länsstyrelsens uppgifter för Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna innebär att verksamheter som kan bidra till de hållbara utvecklingsmålen genomförs med stöd av ett rättighetsbaserat arbetssätt. Det innebär att planering, insatser och uppföljning visar särskild hänsyn till följande rättighetsteman:
- Lika rättigheter för kvinnor och män
- Principen om barnets bästa
- Tillgänglighet från ett funktionshinderperspektiv
- Skyddet mot våld, rasism och andra grova övergrepp
- En grundläggande standard i relation till inkomst, bostad, arbete och hälsa
- Möjligheter att utöva inflytande på den offentliga verksamheten.
Konsekvensanalyser
En god praxis för det rättighetsbaserade arbetssättet är att genomföra en dokumenterad konsekvensanalys som:
- Analyserar förhållanden och utmaningar gällande nämnda rättighetsteman bland verksamhetens målgrupper, med hänsyn till sårbara, missgynnade eller utsatta grupper
- Identifierar insatser som beroende på utformning kan bidra till att motverka eller förebygga utmaningarnas omfattning
- Definierar och genomför konsekvensenliga justeringar och kompletteringar i verksamhetsplanen.
Som stöd och vägledning för konsekvensanalysen används relevanta synpunkter och rekommendationer i de sammanfattande slutsatserna från FN:s granskningsorgan och den Universella periodiska granskningen (Universal Periodic Review, UPR).
Samråd
Inför planeringsprocesser med omfattande eller långvarig påverkan på de mänskliga rättigheterna bör behovet av ett samrådsförfarande alternativt enkätundersökning med de berörda invånarna eller deras fritt valda ombud bedömas. Sådana förfaranden ska i så fall infria principer om frivillighet och självidentifiering. Det bör alltid ske en återkoppling till deltagare om samrådets utfall och konsekvenser för verksamheten.
Om samrådet berör barn ska särskild hänsyn visas till barnets perspektiv och barns förmåga att själva förklara sina intressen och synpunkter.
Indelningsbar statistik
Analys och presentation av statistik bör inkludera variabler för de rättigheter som verksamheten uppvisar samband med, tillsammans med indelningsgrunder som struktureras efter de mest utbredda orsakerna till ojämlikheter. Utöver kön kan indelningsgrunderna exempelvis bygga på utbildning, ålder, nationellt ursprung, migrationsstatus, hemort och inkomst.
Kunskapsspridning och samverkan
Länsstyrelsen ska främja genomslaget av det riksdagsbundna målet om full respekt för Sveriges internationella åtaganden för mänskliga rättigheter, med hänsyn till länets förutsättningar och förhållanden. Länsstyrelsen ska även stödja arbetet med att säkerställa den praktiska tillämpningen av barnets rättigheter i kommuner och regioner.
Rättighetsbaserat arbete för Agenda 2030 har en framträdande roll i sammanhanget och bör, tillsammans med Barnombudsmannens kunskapslyft, Uppsala universitets utbildningar för statsanställda, relevanta överenskommelser mellan regeringen och till exempel SKR samt andra aktörers kompetensutvecklande uppdrag eller material om de mänskliga rättigheterna, uppmärksammas inom det reguljära länssamarbetet.
Länsstyrelsen bör överväga att i samförstånd med intresserade aktörer etablera en stödstruktur för arbete med de mänskliga rättigheterna bland länets kommuner, region och andra aktörer, bestående av:
- Ett nätverk av kontaktpersoner
- Kanaler för informationsspridning
- Kunskaps- och erfarenhetsutbyte
- Samplanering av kompetensutvecklande forum, event eller kampanjer
- Förmedling av rådgivande stöd anpassat till förfrågan, förutsättningar och förhållanden
Civilsamhällets aktörer inkluderas i alla relevanta aktiviteter.