Alla människor är olika och har olika förutsättningar, men de är samtidigt rättighetsinnehavare. Offentliga verksamheter har ett ansvar för att inte diskriminera någon. Det offentliga ska även göra människor delaktiga i processer som påverkar deras liv. Eftersom alla människor inte har samma förutsättningar att få sina rättigheter tillgodosedda måste det offentliga erbjuda olika typer av tjänster, stöd och service. Syftet är att skapa jämlika möjligheter.
Uppgiften som du ska utföra påverkar vilka grupper som kan vara inblandade. Alla uppgifter är olika.
Läs mer om principen om icke-diskriminering och jämlikhet.
Målgruppsanalys
För att identifiera vilka grupper av människor som berörs av din arbetsuppgift gör du en målgruppsanalys. Målgruppen för en verksamhet kan till exempel vara ”alla skolbarn”, ”alla boende i ett visst område” eller ”alla personer som erhåller försörjningsstöd”. När du arbetar rättighetsbaserat utgår du från målgruppen, men går längre i din målgruppsbeskrivning. Genom att identifiera vilka grupper som gömmer sig i ordet ”alla” så har du kommit en bra bit på vägen i arbetet med att ta reda vilka olika grupper som tar del av verksamheten och om det sker på jämlika villkor.
Om du är anställd inom grundskolan eller gymnasiet vet du till exempel att skolan är till för alla barn mellan 6 och 19 år. Men i målgruppen ”barn 6-19 år” gömmer sig en stor variation av barn. Det finns barn som är pojkar, barn som är flickor, barn med funktionsnedsättning, barn med en viss etnicitet och så vidare. Dessa barn har olika förutsättningar för att få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Detsamma gäller om din verksamhet riktar sig till andra målgrupper, till exempel asylsökande och nyanlända eller äldre personer.
Vad menas med grupper?
Med ”grupper” menas relevanta indelningar utifrån diskrimineringsgrunderna i svensk lagstiftning eller indelningar utifrån kategorier som är skyddade enligt internationella konventioner. Det kan till exempel handla om ålder, kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller hudfärg.
- Kvinnor och män, flickor och pojkar samt icke-binära personer
- Personer med funktionsnedsättning
- Barn och unga
- Nationella minoriteter
- Nyanlända
- Äldre personer
- Språksvaga personer
- Hbtqi+-personer
- Socioekonomiskt utsatta grupper
- Boende i glesbygd eller tätort.
Statistik ger värdefull information
Statistik över dessa olika grupper ger värdefull information om de förhållanden som gäller för grupperna. Genom statistiken får du ledtrådar till hur grupperna kan komma att påverkas av olika insatser. I vissa fall kan du använda öppna registerdata för att göra jämförelser, till exempel när det gäller kön och ålder. Du kan även göra egna undersökningar av målgruppen genom att till exempel dela ut köns- och åldersfördelade enkäter. Om du gör enkäter som även behandlar uppgifter om till exempel funktionsnedsättning, sexuell läggning eller hudfärg är det viktigt att undersökningen är anonym. Annars riskerar känsliga personuppgifter att behandlas på ett sätt som strider mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR).
Särskilt sårbara grupper
Det kan också vara värt att identifiera särskilt sårbara grupper för att synliggöra hur din verksamhet kan missgynna vissa människor. Särskilt sårbara är till exempel socioekonomiskt utsatta grupper, nyanlända eller personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroende.
Frågor att fundera på
- Berör uppgiften människor? Direkt eller indirekt?
- Vilka grupper av människor berörs?
- Vilka särskilt sårbara grupper berörs? Ta stöd i diskrimineringsgrunderna.
- Finns det några andra omständigheter du behöver ta hänsyn till? Använd ett normmedvetet förhållningssätt.