En viktig del av varje uppgift är att utvärdera och följa upp den. Du tar då reda på om uppgiften fått de effekter som du önskat eller om du behöver göra något mer. Du funderar också på hur arbetet har fungerat och om du behöver förändra något till nästa gång, så att processen blir bättre.
Läs mer om principen om transparens och ansvar.
Mål med uppföljningar
I ett rättighetsbaserat arbete har uppföljningar två mål:
- Att se till att rättighetsarbetet fungerar.
- Att undersöka vilka resultat rättighetsarbetet har lett till.
Verksamhetslogik
Statskontoret rekommenderar att offentliga verksamheter använder verksamhetslogik för att uppnå de två målen. Verksamhetslogik är ett systematiskt sätt att beskriva verksamheters förutsättningar, genomförande och förväntade resultat. Du kan använda verksamhetslogik både för planering och för uppföljning och utvärdering.
Verksamhetslogik – Forum för ekonomisk styrning – Statskontoret
Webbutbildning i verksamhetslogik – Statskontoret
Att följa ett verksamhetslogiskt schema
Ett verksamhetslogiskt schema visar hur aktiviteter och effekter hänger samman. Det är tänkt att fungera som en utgångspunkt för prioriteringar, analyser och förändringar i verksamheten.
Föreställ dig att invånarna i en stadsdel har lägre vaccinationsgrad mot Covid-19 än invånarna i övriga stadsdelar. Det leder till ojämlik vård. Din verksamhet – i detta fall kommunen – bestämmer sig för att använda sina resurser för att ta fram en informationskampanj riktad mot de grupper som inte vaccinerar sig. Resurserna är bestämda av verksamhetens förutsättningar för att utföra uppgiften.
Aktiviteten i det verksamhetslogiska schemat är sedan att genomföra informationskampanjen. Tanken är att personerna i målgruppen ska få mer kunskap och bli mer motiverade att vaccinera sig om de får ta del av den extra informationen om vaccinet och influensan. Den nya kunskapen är prestationen och den ökade motivationen är effekten. Tack vare den ökade motivationen kan verksamheten uppnå sitt slutmål, att öka vaccinationsgraden i stadsdelen.
Med ett fungerande verksamhetslogiskt schema kan verksamheten lätt ta reda på resultatet av en uppgift. Detta kallas att göra en effektmätning. Ibland kan du bara konstatera att uppgiften är gjord. I andra fall kan du undersöka prestationen, till exempel genom att skicka ut kunskapstester till målgruppen: ett före informationskampanjen och ett efteråt. Testet kan även innehålla frågor om motivationen.
På samma sätt följer du upp hur väl verksamheten har nått slutmålet. I exemplet tar din verksamhet reda på om fler i stadsdelen har vaccinerat sig, och i hur många fall det beror på informationskampanjen. En enkät till personerna i målgruppen kan innehålla frågor om varför de valt att vaccinera sig eller inte. Att lägga till frågor om till exempel ålder, könstillhörighet och modersmål kan ge ännu mer användbara resultat. Då går det att jämföra vilka grupper informationskampanjen hade störst effekt på.
Om informationskampanjen har bidragit till slutmålet kan det vara värt att skala upp den, för att få ännu fler personer att vaccinera sig. Syftet är fortfarande att skapa en mer jämlik vård.
Frågor att fundera på
- Har det rättighetsbaserade arbetet fått effekt? Hur och på vilket sätt?
- Har alla berörda grupper fått sina rättigheter uppfyllda i samma utsträckning?
- Vilka utmaningar har du stött på? Utgå både från processen och effekterna.
- Vilka lärdomar tar du med dig in i ditt framtida arbete?
- Behöver du utveckla arbetet på något sätt, till exempel skapa bättre rutiner?
Nu är du klar med de sex stegen i modellen!